Energieffektivitetsavtalen

Energieffektivitetsavtalen är en viktig del i Finlands energi- och klimatstrategi och det huvudsakliga medlet för att främja effektiv användning av energi i Finland. Ansvarsfull och effektiv energianvändning minskar de koldioxidutsläpp som orsakar klimatförändringen.

Finland har förbundit sig till strikta målsättningar för att effektivera energianvändningen. Energieffektivitetsavtalen är det sätt som staten och samhällssektorerna gemensamt har valt för att uppfylla de internationellt satta målsättningarna för energieffektivering som åligger Finland utan ny lagstiftning eller andra tvångsåtgärder.

Målet för avtalen är att effektivera energianvändningen inom industrin, energi- respektive servicebranschen, fastighetsbranschen, kommunsektorn samt i oljeuppvärmda fastigheter.

Frivilliga åtgärder för effektivare energianvändning har redan vidtagits av företag och kommuner under många år. Redan från och med 1990-talet har energieffektivitetsavtal varit det huvudsakliga medlet i Finland för att effektivera energianvändningen och uppfylla EU:s strikta krav på effektivare användning av energi.

Bakgrund

En mer ansvarsfull morgondag

Effektiv användning av energi är ett av de viktigaste medlen för att avvärja klimatförändringen. Den internationellt kända, nödvändiga åtgärden och det primära bränslet (”first fuel”) för målsättningen att minska energiförbrukningen och växthusgasutsläppen.

Effektiv och rimlig energianvändning sparar på kostnader och förbättrar lönsamheten i verksamheten.

Mot ett energismart Finland

Frivilliga energieffektivitetsavtal är i Finland ett viktigt medel att uppfylla EU:s krav på effektivare användning av energi enligt energieffektivitetsdirektivet (EED). Med Energieffektivitetsavtalen täcks över hälften av det mål för energibesparing som enligt energieffektivitetsdirektivets 7 artikel binder Finland för perioden 2014–2020. Avtalsverksamheten stöder också de åtgärder för att genomföra åligganden som anges i övriga artiklar i direktivet, samt stöder ytterligare genomförandet av Direktivet om byggnaders energiprestanda (EPBD).

De energibesparingar som avtalsverksamheten leder till stöder minskningen av Finlands växthusgasutsläpp. De främjar också internationella målsättningar att utöka användningen av förnybar energi. Effektiv energianvändning främjar också Finlands försörjningsberedskap och energisjälvförsörjning. Samtidigt skapar effektiv energianvändning grön tillväxt och öppnar marknaden för lösningar med ren teknologi.

Mera information:

Energieffektiviseringsdirektivet EED, 2012/27/EU

Direktivet om byggnaders energiprestanda, EPBD, 2010/31/EU

Frivillighet fungerar

Energibesparingar och energieffektivitet har främjats genom avtal mellan staten och de olika branscherna redan från och med 1990-talet. Finland är ett av många länder i Europa där frivilliga energieffektivitetsavtal fungerar och skapar resultat.

Tack vare de goda resultaten fortsätter Finland på den frivilliga linjen åren 2017–2025. Förutsättningen är att avtalsverksamheten fortsätter vara omfattande och uppfyller uppställda målsättningar för effektivare energianvändning. I praktiken förutsätter detta att ett omfattande antal företag och kommuner ansluter sig till de nu kommande avtalen redan i början av avtalsperioden som inleds 2017, och att dessa aktörer aktivt implementerar energieffektiveringsåtgärder.

Med sikte på fortsatt förbättring

Målsättningen med avtalen är att styra företag och samfund mot en fortsatt effektiverad energianvändning. De som ansluter sig till ett avtal ställer själva upp ett volymmässigt mål på energibesparing och vidtar åtgärder för att uppnå detta mål.

Staten stöder de som ansluter sig till avtalen

Staten stöder ibruktagandet av ny energieffektiv teknologi och enligt bedömning från fall till fall också andra energieffektiveringsinvesteringar som anslutna företag och kommuner gör samt andras än storföretags energikartläggningar.

Vikten av att rapportera åtgärder och resultat

De som har anslutit sig till avtalen rapporterar årligen i uppföljningssystemet om de energieffektiveringsåtgärder som har vidtagits samt om övrig verksamhet som syftar till att förbättra energieffektiviteten.

Med hjälp av rapporterad avtalsverksamhet rapporterar Finland årligen vidare till EU om genomförandet av energibesparingar. Varje genomförd och rapporterad effektiveringsåtgärd för energianvändning är viktigt.

Näringslivets energieffektivitetsavtal

Näringslivets energieffektivitetsavtal är ett avtal mellan staten och näringslivet om effektiv energianvändning. De aktörer som förbundit sig till avtalet är arbets- och näringsministeriet, Energimyndigheten samt Finlands Näringsliv EK och bland dess branschförbund Livsmedelsförbundet rf, Finsk Energiindustri rf, Kemiindustrin rf, Skogsindustrin rf, Teknologiindustrin rf, Finsk Handel, Turism- och restaurangförbundet MaRa rf och Bilbranschens Centralförbund rf.

Företag ansluter sig till näringslivets avtalsverksamhet för energieffektivitet genom att underteckna det separata anslutningsdokumentet i åtgärdsprogrammet inom sitt eget verksamhetsområde och genom att förbinda sig till att effektivera sin energianvändning enligt de åtgärder och målsättningar som läggs fram i dokumentet.

Åtgärdsprogram har gjorts upp för:

  • den energiintensiva industrin
  • livsmedelsindustrin
  • kemiindustrin
  • teknologiindustrin
  • träproduktsindustrin
  • allmänna industrin
  • energiproduktion
  • energitjänster
  • bilbranschen
  • handelssektorn
  • turism- och restaurangservice samt
  • offentliga tjänstesektorn

Därutöver kan företag vars verksamhetsområde inte har något eget åtgärdsprogram ansluta sig till det allmänna åtgärdsprogrammet för industrin respektive servicesektorn.

Kommunsektorns energieffektivitetsavtal

Kommunsektorns energieffektivitetsavtal är ett avtal mellan arbets- och näringsministeriet, Energimyndigheten och Kommunförbundet och gäller effektivare energianvändning inom den kommunala sektorn.

Kommuner, städer och samkommuner undertecknar ett anslutarspecifikt Energieffektivitetsavtal där de förbinder sig till åtgärderna och målsättningarna i Kommunsektorns energieffektivitetsavtal. I enlighet med avtalet ansluts den anslutande partens bostadsbestånd i första hand till åtgärdsprogrammet för hyresbostäder i Fastighetssektorns energieffektivitetsavtal.

Fastighetssektorns energieffektivitetsavtal

Inom fastighetssektorn har arbets- och näringsministeriet, miljöministeriet, energimyndigheten samt RAKLI avtalat om effektivering av energianvändning gällande hyresbostadsfastigheter och fastigheter med verksamhetslokaler. Primärt kan RAKLI:s medlemsföretag ansluta sig till fastighetssektorns energieffektivitetsavtal men kommuner som ansluter sig till kommunsektorns energieffektivitetsavtal ansluter i första hand sitt bostadsbestånd till åtgärdsprogrammet för bostadsfastigheter.

Företag ansluter sig till fastighetssektorns avtalsverksamhet för energieffektivitet genom att underteckna det separata anslutningsdokumentet i åtgärdsprogrammet för bostadsfastigheter ellerför fastigheter med verksamhetslokaler, samt genom att förbinda sig till att effektivera sin energianvändning enligt de åtgärder och målsättningar som läggs fram i respektive dokument.
Åtgärdsprogram har gjorts upp för bostadsfastigheter respektive för fastigheter med verksamhetslokaler.

HÖYLÄ IV

Energieffektivitetsavtalet HÖYLÄ IV för distribution av flytande uppvärmningsbränslen

Energieffektivitetsavtalet HÖYLÄ IV omfattar distributionen av flytande uppvärmningsbränslen, dvs. oljeuppvärmda fastigheter. Avtalsparter är arbets- och näringsministeriet, miljöministeriet samt olje- och biodrivmedelsbranschen och de största producenterna av flytande uppvärmningsbränslen. Vidare har Oljebranschens servicecentral AB och Uppvärmningsföreningen rf förbundit sig att genomföra avtalet.

Kutteri II -ohjelma

Kutteri-ohjelman sopimus on laadittu Rakennusten energiatehokkuusdirektiivin (EPBD) edellyttämän biokattilaneuvonnan toteuttamiseksi Suomessa. Sopimus luo edellytykset bioenergialämmitysjärjestelmien käyttöön ja huoltoon liittyvälle neuvonnalle ja opastukselle. Neuvonta koskee kaikkia alle 1 megawatin biokattiloita.

Kutteri II -ohjelma on laadittu vuosille 2017–2020. Ohjelman toimeenpanosta vastaa Bioenergia ry. Toimintaa ohjaa ja rahoittaa ympäristöministeriö. Neuvontaa tarjoavat Bioenergia ry, Lämmitysenergiayhdistys ry, Nuohousalan Keskusliitto ry, Suomen Omakotiliitto ry, Hämeen ammattikorkeakoulu, Jyväskylän ammattikorkeakoulu, TTS työtehoseura, Ariterm Oy ja Laatukattila Oy.

Bioenergia-alan toimivat organisaatiot voivat liittyä sopimukseen.

Lisätietoa:

Kutteri II -ohjelma

Avtal och åtgärdsprogram

Avtalets genomförande inleds i början av 2017 och gäller till och med slutet av 2025.

Bekanta er med energieffektivitetsavtalen och åtgärdsprogrammen (på finska/på engelska).

Mera information: kysy@energiatehokkuussopimukset2017-2025.fi